Det är en fråga som inte är helt lätt att svara på. Nedanstående inlägg från Sydsvenska handelskammaren försöker reda ut frågan. Jag tycker det framkommer en del intressanta synpunkter om hur resurser används för kommunikation mellan de tre storstadsområdena till Sydsveriges nackdel. Varför framgår av artikeln. Vad som är en lämplig prissättningsavgift för bron föreslås också och som gynnar den regionala trafiken. Den kan strida mot den som används av brobolaget. Jag har anat en del av förhållandena, men här får jag svart på vitt, t ex att de stora infrastruktursatsningarna i Stockholm och Göteborg äter upp investeringar i andra delar av landet. Ett av problemen med nuvarande broavgift är, att den inte fungerar som trängselavgifterna i Stockholm och Göteborg, där staten genom avtal bidrar med lika mycket. Några citat:
Överskottet från Öresundsbron ska öronmärkas för satsningar på vägar och järnvägar i regionen. Dessutom ska staten bidra med lika mycket pengar som Bron ger i överskott – för varje krona från Bron ska staten lägga till en krona.
Nya satsningar sker främst i Stockholm och Göteborg med omnejd. Där har staten satsat över 50 procent av resurserna sedan 2010. Skåne har knappt fått 7 procent. Samtidigt är trafikmängden i Skåne nästan lika stor som i Stockholm. I den senaste planen är obalansen ännu tydligare: 25 procent av budgeten går till Stockholm och 3 procent till Skåne.
Överskridandet av budgeten när det gäller vägar och järnvägar i Stockholm och Göteborg ligger på 55 miljarder kronor. Dessa fördyringar är så stora att de äter upp alla de nya pengar som regeringen har lovat till infrastruktur i hela landet.
Enligt nationalekonomisk teori bör priset för att använda Bron motsvara den faktiska kostnaden för att hålla Bron i gott skick. På så sätt får samhället ut mesta möjliga nytta, samtidigt som det finns pengar till underhåll och förbättringar.
Sverige har i många år redan plockat ut belopp från Öresundsbron.
Om man använder pengar från till exempel en särskild trängselskatt eller avgift – som en broavgift – och bestämmer i förväg vad de ska gå till, blir det lättare att planera och bygga ut infrastrukturen.
www.sydsvenskan.se
Överskottet från Öresundsbron ska öronmärkas för satsningar på vägar och järnvägar i regionen. Dessutom ska staten bidra med lika mycket pengar som Bron ger i överskott – för varje krona från Bron ska staten lägga till en krona.
Nya satsningar sker främst i Stockholm och Göteborg med omnejd. Där har staten satsat över 50 procent av resurserna sedan 2010. Skåne har knappt fått 7 procent. Samtidigt är trafikmängden i Skåne nästan lika stor som i Stockholm. I den senaste planen är obalansen ännu tydligare: 25 procent av budgeten går till Stockholm och 3 procent till Skåne.
Överskridandet av budgeten när det gäller vägar och järnvägar i Stockholm och Göteborg ligger på 55 miljarder kronor. Dessa fördyringar är så stora att de äter upp alla de nya pengar som regeringen har lovat till infrastruktur i hela landet.
Enligt nationalekonomisk teori bör priset för att använda Bron motsvara den faktiska kostnaden för att hålla Bron i gott skick. På så sätt får samhället ut mesta möjliga nytta, samtidigt som det finns pengar till underhåll och förbättringar.
Sverige har i många år redan plockat ut belopp från Öresundsbron.
Om man använder pengar från till exempel en särskild trängselskatt eller avgift – som en broavgift – och bestämmer i förväg vad de ska gå till, blir det lättare att planera och bygga ut infrastrukturen.
”Vad ska det kosta att åka på Öresundsbron?”
Sydsvenska handelskammaren förordar en prissättning som kraftigt gynnar den regionala trafiken, eftersom det ger störst…