Finns det något verktyg som räknar ut rimliga gångtider för en given sträcka? Baserat på fordon, tågvikt och liknande uppgifter.
Ja, det finns det! Man började räkna ut gångtider med hjälp av dator så tidigt som 1962. 1979 var den första datoriserade grafen, som då var en del av att större stordator-paket för produktionsplanering, en utveckling som då pågått sedan 1967 om jag minns mina källor rätt.
Idag ligger uträkningarna i tidtabellsverktyget TPS. TPS har en "infrastruktur" uppbyggt med lutningar, sth, stax-reduceringar av sth och växelhastigheter och på det kan man generera gångtider för olika typer av tåg och lika sammansättningar av tåg. I tidigare verktyg fick man använda fördefinierade gångtidsmallar, exempelvis kunde gångtidsmallarna för en Rc6 se ut såhär:
Rc6 0-200 ton sth 160
Rc6 200-400 ton sth 160
Rc6 400-600 ton sth 160
Rc6 600-800 ton sth 160
Naturligtvis fanns gångtidsmallar för multipelkopplade tågsätt, eller gångtidsmallar utan överhastighet. Motorvagnar hade som regel gångtidsmallar för singel, mult eller trippel, men skillnaden i gångtid var inte så stor, så det var mest av praktiska skäl (se fordonstypen) som det lades in. Gångtidsmallarna för godståg var hundratals, eftersom det fanns så många olika kombinationer. Själv är jag upphov till en gångtidmall, Rc6 800 ton sth 160 kat A, en riktig "nattågsmall" som jag glädjande nog då och då ser att man använder. (Kat A innebär att man inte tar med överhastigheten i gångtidsuträkningen. Mallen togs fram för att få en inbyggd marginal i gångtiderna och för att slippa lägga till manuella kvalitetstillägg i gångtiden och kompensera för olika förseningar. Gångtidsskillnaden mot mallen Rc6 600-800 ton kat B (med överhastighet) Stockholm-Narvik var nånstans kring 90 minuter!
I nuvarande verktyg, TPS, kan man välja dragkraft och vagnvikt, överhastighet osv efter behov, även om det finns fördefinierade gångtidsmallar även där. De matematiska formlerna för dragkraftsuträkning och gångtidsuträkning (acceleration, bromsning osv) har sett relativt lika ut över åren, jag tror det är två olika formler som används.
Nedan finns ett utdrag i gångtidsverkets lokdataregister från 1995. Där angers lokets (eller motorvagnens) olika dragkraft i olika hastighetsområden. Sedan kunde man på annat håll i programmet lägga på vagnvikt eller en i förväg uträknad vagnsstam (Malmtåg, malmtåg tom osv). Först kommer beskrivningen och sedan kommer de fordon som låg inne i systemet. Det finns en del fordonstyper som något bemödat sig att göra gångtidsmallar för, men som nog aldrig blev verklighet. X18 och Y1EL t.ex! Sannolikt gjorda för prov av olika slag. En del smalspåriga dragkraftsfordon fanns också kvar, exempelvis YP och Z4p och ett NKlJ-lok. Det fanns också "mallar" för fordon med sth över 200 km/h, till och med en 300-mall. C10 och C16 (tunnelbanefordon) fanns också.
www.trafikverket.se
