Trafik Mälardalstrafik kommer att köra SJs tåg på Uppsalapendeln

Ulf Broman

Senior member
Region Uppsala har haft presskonferens och Mälardalstrafik har lagt ut ett pressmeddelande.

Det går ut på att Mälardalstrafik kommer att köra SJs tåg på Uppsalapendeln via Märsta också, utöver den trafik man själv planerat.
Det nämns också några fler utökningar av trafik, men ingen nedskärning alls nämns, mer än att det kommer finnas färre reserver (undrar om de mest tänker på fordon eller personal).
 

Txp

Active member
Det som de ska köra drar fyra fordon, var ska de hitta de fordonen nånstans? Jag är ganska övertygad om att man inte berättat hela sanningen. Det går ju fortfarande bara ett direkttåg från Eskilstuna på morgonen (ska vara tre normalt). Annars får vi mirakulöst hoppas att den synnerligen underdminensionerade verkstaden i Eskilstuna börjar leverera underverk. Fordonsreserver finns det ju inte i dag, eftersom det är så mycket inställt redan, både i plan och operativt.

En lite lagom vinter på det här så kommer det här falla ihop som ett korthus...
 

ÅkeB

New member
... och det svaga bygget kan ju i så fall ramla ihop redan vid starten i samband med tidtabellsskiftet den 15 december om vi då har ett rejält vinterväder, vilket är fullt möjligt.
 

Axel L

Member
Det som de ska köra drar fyra fordon, var ska de hitta de fordonen nånstans? Jag är ganska övertygad om att man inte berättat hela sanningen. Det går ju fortfarande bara ett direkttåg från Eskilstuna på morgonen (ska vara tre normalt). Annars får vi mirakulöst hoppas att den synnerligen underdminensionerade verkstaden i Eskilstuna börjar leverera underverk. Fordonsreserver finns det ju inte i dag, eftersom det är så mycket inställt redan, både i plan och operativt.

En lite lagom vinter på det här så kommer det här falla ihop som ett korthus...
De verkar dessitom ha valt en plats för depån som är ganska instängd med ganska begränsade expansionsmöjligheter.

Här du koll på hur verkstaden används och hur stor andel av dess kapacitet som utnyttjas idag givet att de har tillräckligt med personal?

En annan faktor att verkstaden kan braka ihop är om det är en otillräcklig mängd med kompetent personal för att underhålla tågen. Andra faktorer är otillräckligt lager med reservdelar och liknande som gör att underhållet fördröjs.

En annan fråga är hur många fordon som de har tillgång till och hur många fordon som krävs för att upprätthålla den trafik som utlovas?

Hälsningar
Axel L
 

Txp

Active member
De verkar dessitom ha valt en plats för depån som är ganska instängd med ganska begränsade expansionsmöjligheter.

Här du koll på hur verkstaden används och hur stor andel av dess kapacitet som utnyttjas idag givet att de har tillräckligt med personal?

En annan faktor att verkstaden kan braka ihop är om det är en otillräcklig mängd med kompetent personal för att underhålla tågen. Andra faktorer är otillräckligt lager med reservdelar och liknande som gör att underhållet fördröjs.

En annan fråga är hur många fordon som de har tillgång till och hur många fordon som krävs för att upprätthålla den trafik som utlovas?

Hälsningar
Axel L
Verkstaden dimensionerades för 33 ER1, men används nu av ytterligare 20 fordon (ER1 och X50). Verkstaden ligger inte optimalt placerad utan det blir en oförsvarlig mängd tjänstetåg åt olika håll varje dygn för att upprätthålla omloppen. Man kan med fog fråga sig om kapaciteten därmed räcker till. Exakt hur den används, öppettider osv har jag inte koll på, men den är klart underdimensionerad.

På sin tid utredde SJ depåplaceringar i Örebro och Stockholm för Mälardalstrafiken. Att den hamnade i Eskilstuna berodde på att Eskilstuna kommun avsatte billig (gratis?) mark att bygga på och då hade man nog inte nåt val hos Mälardalstrafik. En ytterligare depå i t.ex Uppsala har utretts, men det verkar stå helt still i den frågan.
 

cyberfriend

New member
Alstom i Västerås underhåller Tåg i Bergslagens 7 ER1.

Borde de inte kunna underhålla även några av Mälardalstrafiks fordon?
 

Björn A

Member
Alstom i Västerås underhåller Tåg i Bergslagens 7 ER1.

Borde de inte kunna underhålla även några av Mälardalstrafiks fordon?
Kan kan de nog. men har de plats för fler, de kanske har underhålls avtal med andra fordonsägare. Det kan ju vara så att de har fullt i med fordon som ska ha underhåll
 

StoppVäntaKör

New member
Verkstaden dimensionerades för 33 ER1, men används nu av ytterligare 20 27 fordon (ER1 och X50). Verkstaden ligger inte optimalt placerad utan det blir en oförsvarlig mängd tjänstetåg åt olika håll varje dygn för att upprätthålla omloppen. Man kan med fog fråga sig om kapaciteten därmed räcker till. Exakt hur den används, öppettider osv har jag inte koll på, men den är klart underdimensionerad.

På sin tid utredde SJ depåplaceringar i Örebro och Stockholm för Mälardalstrafiken. Att den hamnade i Eskilstuna berodde på att Eskilstuna kommun avsatte billig (gratis?) mark att bygga på och då hade man nog inte nåt val hos Mälardalstrafik. En ytterligare depå i t.ex Uppsala har utretts, men det verkar stå helt still i den frågan.
Eskilstuna funkar helt okej som verkstadsplats sett till sin position i trafiknätet, men det är inte optimalt. I praktiken är "verkstaden" uppdelad på tre driftplatser. Eskilstuna som verkstad, Tillberga som svarv, och Älvsjö godsbangård som "buffert" i Stockholmsområdet. Som du säger kunde Eskilstuna kommun snabbt och billigt erbjuda mark som var upplåten för järnväg, alltså ingen lång och krånglig process med järnvägsplan och allt vad det heter. Tyvärr innebar det ju att man har byggde in sig mellan Green Cargo på ömse sidor, helt utan expansionsmöjligheter.

Jag brukar vara mycket kritisk till Mälartåg, men jag har faktiskt en liten gnutta optimism i det här fallet. Det kan gå, men marginalerna blir obefintliga. En osäker uppgift är att det i dagsläget går åt cirka 45 fordon en vardag. Normalläge vill jag minnas är 56 fordon (50 ER1, 6 X50?), men ta det men en nypa salt.

Bemanning i verkstaden finns det gott om nästan dygnet runt. Sedan sommartidtabellen upphörde så har verkstaden för första gången på länge kunnat leverera samtliga fordon som går åt till den reducerade trafiken. Dessutom har det funnits enstaka reserver (som har använts ganska fort, men ändå). Jag har lite svårt att förklara det själv, men till synes så har verkstaden börjat fungera bättre sedan MTR blev utkastade från trafiken. Glöm inte bort att MTR Tech fortsätter att underhålla fordonen tills tidtabellsskiftet och numera verkar klara av den uppgiften relativt bra.

Det största hindret för att kunna täcka Uppsalapendeln är de handfull fordon som är långtidsavställda. Här har vi till exempel fordonet som krockade med en skogsmaskin i Hölö förra året, samt ett fåtal fordon som är slaktade på reservdelar. Att få dessa fordon i trafik kommer att kosta ohyggligt mycket pengar. En av vagnskorgarna i det krockade tåget skadades så pass allvarligt att den måste bytas ut helt. Slaktade fordon behöver mängder med komponenter som har lång ledtid (> 6 månader, men vissa komponenter har över ett års(!) leveranstid) och som totalt kostar miljontals kronor. I vissa fall handlar det även om obsoleta komponenter som har slutat att tillverkas, eller dyra komponenter som endast tillverkas i stora serier långt över flottans totala materialbehov. Det moderna lagret är ju dessutom det som inte finns, alla reservdelar ska levereras precis när de behövs. Det har gått skrämmande lång tid innan man har insett att detta inte har fungerat i praktiken.

Det enda någotsånär realistiska sättet för ekvationen att gå ihop är att betala underleverantörer vad de begär för reparation/reservdelar utan att bråka om priset – det viktiga är att det händer något, snabbt. Reginorna måste användas i större utsträckning på norra delen av UVEN, kanske även den södra delen. Det finns i nuläget ett överskott på reginor, men endast för att de nästan inte används. Det finns gott om tid till reparationer i förhållande till tid i trafik. Om de däremot nyttjas i högre grad så sjunker den kvoten, med fordonsbrist som följd. Hur som helst innebär fler reginor i trafik eventuellt att fler ER1:or frigörs för andra sträckor. Det torde precis räcka för att kunna ersätta Uppsalapendeln.

Så fort någonting går sönder akut – och det ska Fendert veta, att det gör det – så hamnar man på minus direkt. Nackdelen med moderna motorvagnar är att de är extremt komplexa maskiner som ställs inför väldigt höga krav på att allt ska fungera. Ett fel som leder till att t.ex. handikapptoaletten stängs av leder till att hela tåget tas ur trafik. Det är för övrigt konsekvensen av ett avtalskrav från Mälardalstrafik.

Förutsatt att verkstaden lyckas skrämma liv i tillräckligt många fordon för att kunna köra full trafik fr.o.m. tidtabellsskiftet så ger jag det högst en månad. Främst på grund av vintern som isar ner fordon och sliter ut bromsbelägg och kolslitskenor så att förråden troligen tar slut. Låt oss inte heller glömma bort att hjulskador lättare uppstår och måste åtgärdas fortare under vintern. Lagom till våren så brukar allt vilt komma ut och vandra längs spåren och tvinga fram utdragna frontreparationer och koppelbyten. På sommaren reducerar man i vanlig ordning trafiken, och då håller det, även ett tag in på hösten eftersom man har lyckats komma ikapp under sommaren. Sen börjar allt om igen.

Jag ser gärna att jag har fel i mina antaganden och teorier, men om Mälardalstrafik inte betalar ordentligt för kalaset så blir det också därefter.
 

StoppVäntaKör

New member
Har man slutat tillverka komponenter till tåg som är ett år gamla?
Den äldsta ER1:an är cirka sex år gammal. Tibbens fordon är ju nyare men ligger fortfarande i garanti något år till. Stadler brukar sällan ha problem att skaka fram reservdelar när det handlar om garantiärenden.

Men nja, inte riktigt. Obsoleta komponenter är i huvudsak ett regina-problem. De är ju uppemot 25 år gamla och vore man inte så snål så vore det en välgärning att skrota ut dem när deras tekniska livslängd passerat vid cirka 2030.

Det finns vissa komponenter på ER1 som redan är obsoleta, men än så länge går det att ta fram ersättningsprodukter hyfsat snabbt. ER1:ans problem är främst att många artiklar har lång ledtid. Inte ens de bästa prognoserna kan fånga upp hela materialbehovet, utan vissa saker kommer oväntat att gå sönder och behöva akutbeställas. Eftersom man inte vill ställa fordonet enbart på grund av en (1) saknad komponent så brukar man låna prylar från ett annat fordon som är mer trasigt. Det fordonet blir till slut helt utplockat på nödvändiga komponenter och tar mycket lång tid att återställa.
 

cyberfriend

New member
Man har inget avtal eller liknande (med t.ex tillverkaren av fordonen) för att hålla fordon i trafik och lager med viktiga komponenter?

Har ingen aning om hur sånt brukar fungera.

Sedan kan det ju alltid gå sönder saker som inte finns på lager, eller att samma saker hinner gå sönder en gång till innan lagret har fyllts på med nya reservdelar.

Angående Reginorna på livstidsförlängs/renoveras de ju nu. Enligt den ursprungliga planen skulle det vara klart i år. Antar att man då uppgraderar till komponenter som går att få tag i?

De flesta reginor verkar väl ändå vara i trafik och inte vara plundrade på delar.

Tilläggsfundering:
Är det sannolikt att det blir X80 som kommer att ersätta regina i framtiden? Eller blir det nån annan typ, som kanske inte ens finns idag?
 

StoppVäntaKör

New member
Man har inget avtal eller liknande (med t.ex tillverkaren av fordonen) för att hålla fordon i trafik och lager med viktiga komponenter?

Har ingen aning om hur sånt brukar fungera.

Sedan kan det ju alltid gå sönder saker som inte finns på lager, eller att samma saker hinner gå sönder en gång till innan lagret har fyllts på med nya reservdelar.

Angående Reginorna på livstidsförlängs/renoveras de ju nu. Enligt den ursprungliga planen skulle det vara klart i år. Antar att man då uppgraderar till komponenter som går att få tag i?

De flesta reginor verkar väl ändå vara i trafik och inte vara plundrade på delar.

Tilläggsfundering:
Är det sannolikt att det blir X80 som kommer att ersätta regina i framtiden? Eller blir det nån annan typ, som kanske inte ens finns idag?
Nej, det är underhållsleverantörens ansvar (MTR Tech) att hålla lager. Man kan förstås anlita fordonstillverkaren som underhållsleverantör, det brukar i regel fungera bättre.

Jag ska medge att jag är bättre insatt i ER1 än regina. Jag hade helst sluppit envåningsskräpet helt. Du har rätt i att reginorna funkar relativt bra i dagsläget. Men som du själv säger, det räcker med att en komponent som inte finns i lager går sönder, och därefter blir minst ett fordon troligen avställt i månader.

Men hur som helst. När det kommer till att renovera fordon i Sverige så gör vi/Transitio på följande sätt: Man väntar tills fordonen har nått/närmar sig sin tekniska livslängd. Då gör man en "midlife" och hoppas på något naivt sätt att man ska få ut ytterligare en teknisk livslängd. Uppgraderingen brukar handla om ny lack, ombyggd/moderniserad inredning (stolar), och eventuellt små åtgärder som LED-belysning, byte av enstaka kritiska komponenter. Man byter varken fordonsdatorer eller elektronik, strömriktare, kompressorer, boggier eller hjulaxlar, eller några andra "stora" komponenter som faktiskt är viktiga. Sen kommer alla PR-människor dit och tar lite bilder, publicerar på internet, och sen är alla nöjda och glada över de "nya" fina tågen. Den största förändringen som gjordes var att sätta dit en extra strömavtagare på 9001-9004 som bara hade en från början. I övrigt gick det till exakt som jag beskrev.

Gällande X80 så är jag skeptisk. När de väl börjar rulla i reguljär trafik så får vi se om det är något att ha. Men reginorna kommer man säkert köra slut på, så när skrotning väl blir aktuellt så blir det troligen en ny fordonstyp.
 

BD-

Active member
Nej, det är underhållsleverantörens ansvar (MTR Tech) att hålla lager. Man kan förstås anlita fordonstillverkaren som underhållsleverantör, det brukar i regel fungera bättre.

Jag ska medge att jag är bättre insatt i ER1 än regina. Jag hade helst sluppit envåningsskräpet helt. Du har rätt i att reginorna funkar relativt bra i dagsläget. Men som du själv säger, det räcker med att en komponent som inte finns i lager går sönder, och därefter blir minst ett fordon troligen avställt i månader.

Men hur som helst. När det kommer till att renovera fordon i Sverige så gör vi/Transitio på följande sätt: Man väntar tills fordonen har nått/närmar sig sin tekniska livslängd. Då gör man en "midlife" och hoppas på något naivt sätt att man ska få ut ytterligare en teknisk livslängd. Uppgraderingen brukar handla om ny lack, ombyggd/moderniserad inredning (stolar), och eventuellt små åtgärder som LED-belysning, byte av enstaka kritiska komponenter. Man byter varken fordonsdatorer eller elektronik, strömriktare, kompressorer, boggier eller hjulaxlar, eller några andra "stora" komponenter som faktiskt är viktiga. Sen kommer alla PR-människor dit och tar lite bilder, publicerar på internet, och sen är alla nöjda och glada över de "nya" fina tågen. Den största förändringen som gjordes var att sätta dit en extra strömavtagare på 9001-9004 som bara hade en från början. I övrigt gick det till exakt som jag beskrev.

Gällande X80 så är jag skeptisk. När de väl börjar rulla i reguljär trafik så får vi se om det är något att ha. Men reginorna kommer man säkert köra slut på, så när skrotning väl blir aktuellt så blir det troligen en ny fordonstyp.
Några problem att ER1 är byggda i lättmetall?

"är de handfull fordon som är långtidsavställda. Här har vi till exempel fordonet som krockade med en skogsmaskin i Hölö förra året, samt ett fåtal fordon som är slaktade på reservdelar."
 

StoppVäntaKör

New member
Några problem att ER1 är byggda i lättmetall?

"är de handfull fordon som är långtidsavställda. Här har vi till exempel fordonet som krockade med en skogsmaskin i Hölö förra året, samt ett fåtal fordon som är slaktade på reservdelar."
Beror väl på var man drar gränsen. Rent strukturellt så är det inga problem, det hade troligen inte gjort någon större skillnad om vagnskorgen hade varit tillverkad i stål i just det fallet.

Kruxet blir reparationerna. Att svetsa aluminium är mycket svårt och komplicerat. Jag tror att alla svetsreparationer som har skett på ER1:or har utförts av personal från Stadler/Schweiz som åkt hit och gjort reparationerna. Dels på grund av att det är ett mycket kvalificerat arbete, dels för att Stadler troligen inte accepterar att någon annan svetsar i deras fordon.
 

BD-

Active member
Beror väl på var man drar gränsen. Rent strukturellt så är det inga problem, det hade troligen inte gjort någon större skillnad om vagnskorgen hade varit tillverkad i stål i just det fallet.

Kruxet blir reparationerna. Att svetsa aluminium är mycket svårt och komplicerat. Jag tror att alla svetsreparationer som har skett på ER1:or har utförts av personal från Stadler/Schweiz som åkt hit och gjort reparationerna. Dels på grund av att det är ett mycket kvalificerat arbete, dels för att Stadler troligen inte accepterar att någon annan svetsar i deras fordon.
Det är nog det som är problemet med lättmetall som konstruktionsmaterial. Länge användes, förmodligen fortfarande i stor utsträckning, nitning för att hopfoga lättmetall men Stadler använder friktionssvetsning vid tillverkningen i fabrik. Frågan blir vad de använder vid reparationer.

Vanligt kolstål och rostfritt är mycket enklare att svetsa. De som väljer lättmetall som konstruktionsmaterial får räkna med många besvärligheter under fordonens reparationer.
Flygplansskrov har mig veterligen aldrig svetsats. I Norge användes (används fortfarande?) personvagnarna av 5-typen längre än den nyare 7-typen av lättmetall. 7-typen blev bekant när buffertar lossnade och föll ner i spåret m m som följd av korrosion.
 

Txp

Active member
Tack för fina inlägg om verkstadskapaciteten i Eskilstuna, jag rodnar klädsamt och konstaterar att det är inte så illa som befarat, frånsett fordonsförvaltning och komponentbrist, ramförallt oroväckade att fordon såpass nya som 6 år ställs och slaktas för komponentbrist, om jag tolkade inläggen rätt.

Man ska ha så lite som möjligt att göra med Transitio. Man kan säga ett ord för att se att den firman inte levererar: Itino...
 

cyberfriend

New member
Tack StoppVäntaKör, du verkar insatt i hur det fungerar.

Ska man köra regina i 15-25 år till så är väl X80 för gamla även de för att ersätta regina.

Det verkar även trögt att få ut X80 i trafik, så ur den synvinkeln var det nog bra att TiB satsade på ER1, som har levererats och är i trafik.
 

Adawck

Member
Det är nog det som är problemet med lättmetall som konstruktionsmaterial. Länge användes, förmodligen fortfarande i stor utsträckning, nitning för att hopfoga lättmetall men Stadler använder friktionssvetsning vid tillverkningen i fabrik. Frågan blir vad de använder vid reparationer.

Vanligt kolstål och rostfritt är mycket enklare att svetsa. De som väljer lättmetall som konstruktionsmaterial får räkna med många besvärligheter under fordonens reparationer.
Flygplansskrov har mig veterligen aldrig svetsats. I Norge användes (används fortfarande?) personvagnarna av 5-typen längre än den nyare 7-typen av lättmetall. 7-typen blev bekant när buffertar lossnade och föll ner i spåret m m som följd av korrosion.
Kanske lite ifrån ämnet. Men de tåg i Norge som byggts i lättmetall, då främst vagnarna ur 7-serien och de nya Flygtågen, har ju sprickproblem i karossen. En vacker dag kommer man svetsa sönder de stackars B7 vagnarna och då önskar man nog att man beställt vagnar ur svensk 80-talsserie. Regina är nitad i lättmetall. Märks på hur bra tågen hållit i jämförelse.
 

leifd

Active member
Tack för fina inlägg om verkstadskapaciteten i Eskilstuna, jag rodnar klädsamt och konstaterar att det är inte så illa som befarat, frånsett fordonsförvaltning och komponentbrist, ramförallt oroväckade att fordon såpass nya som 6 år ställs och slaktas för komponentbrist, om jag tolkade inläggen rätt.

Man ska ha så lite som möjligt att göra med Transitio. Man kan säga ett ord för att se att den firman inte levererar: Itino...
Fast detta med komponetbrist och den hårda verkligheten, finns på fler ställen.
Här i Norrköping, plockades delar från det som en gång var SL A34 nummer 6, för att hålla igång övriga vagnar. Men nu jobbas de hårt på att även få ut den vagnen också på stadens gator, nu som M06 nummer 52.
Att Bombarderas hade svårt att leverera till andra verkstäder än de egna är väl känt, men verkar ju som Alstom löst det lite bättre nu.
 

BD-

Active member
Kanske lite ifrån ämnet. Men de tåg i Norge som byggts i lättmetall, då främst vagnarna ur 7-serien och de nya Flygtågen, har ju sprickproblem i karossen. En vacker dag kommer man svetsa sönder de stackars B7 vagnarna och då önskar man nog att man beställt vagnar ur svensk 80-talsserie. Regina är nitad i lättmetall. Märks på hur bra tågen hållit i jämförelse.
Regina är byggda av rostfritt stål och svetsad.
 
Top