Allmänt Ambulerande servering?

kaspertron

New member
Öresundstågens serveringsvagn försvann väl under corona och kom aldrig tillbaka. Man tycker ju att det borde finnas något på en resa på över 3 timmar. Öresundståg har inget vinstsyfte så jag förstår inte varför de tog bort det även om det inte var särskilt lönsamt.
 

mattias c

Senior member
Öresundstågens serveringsvagn försvann väl under corona och kom aldrig tillbaka. Man tycker ju att det borde finnas något på en resa på över 3 timmar. Öresundståg har inget vinstsyfte så jag förstår inte varför de tog bort det även om det inte var särskilt lönsamt.
Tycker ändå inte inte skattemedel ska gå till att subventionera servering ombord när det finns goda möjligheter att köpa med sig något innan man stiger på från de allra flesta stationer längs sträckan.

Vill man absolut ha tillgång till servering finns ju SJ som alternativ.
 

Mattias Jansson

Admin
Staff member
Tycker ändå inte inte skattemedel ska gå till att subventionera servering ombord när det finns goda möjligheter att köpa med sig något innan man stiger på från de allra flesta stationer längs sträckan.

Vill man absolut ha tillgång till servering finns ju SJ som alternativ.
Vi kan ju konstatera att på den gamla goda tid som ibland efterlyses av somliga, då man tydligen hade porslinstallrikar och vita dukar och riktigt restauranglagad mat ombord etc, så var det en ganska liten andel av alla resandetåg som gick som faktiskt hade dessa underbara vagnar. Så att det saknas servering och försäljning i vår tids motsvarigheter till äldre tiders långväga vanliga persontåg är nog inte så oerhört konstigt. (Jag håller alltså med fullständigt.)
 
Förlåt mig en liten tillbakablick i mitt gamla minne...
1960 jobbade jag på TR i Boden. Nej, jag jobbade inte på tåg, jag var springschas och "fournerare" på järnvägsrestaurangen. TR i Boden skötte bland annat serveringen på Y7-tågen till Haparanda. Sommartid var det alltid åtta vagnar, varav i tågens mitt en UDF och en UBF7y, den senare med pentry.
Personen som skötte serveringen hade ingen vagn, utan ett par korgar. Personen fick alltså passera mellan vagnarna under gång: låsa upp dörren ut, krångla sig ut med två korgar på bryggan mellan vagnarna, låsa dörren efter sig, öppna nästa vagns dörr, inte tappa någon korg, inte ramla på den gungande bryggan, krångla sig in i nästa vagn, låsa dörren efter sig...
Pentryt användes inte annat än som "lager". Såvitt jag förstår var det gaseldade kylskåpet inte i användning.
Gissa om vad personerna som gjorde detta jobb tyckte? Men vad jag vet hände ingen olycka...
 
Öresundstågens serveringsvagn försvann väl under corona och kom aldrig tillbaka. Man tycker ju att det borde finnas något på en resa på över 3 timmar. Öresundståg har inget vinstsyfte så jag förstår inte varför de tog bort det även om det inte var särskilt lönsamt.
Generellt sagt, utan kunskaper om exakt vad som gäller för Öresundståg: Att ett företag drivs utan vinstsyfte och ägs av regioner utesluter inte att man måste få verksamheten att gå ihop på ett eller annat sätt. Man behöver alltid ifrågasätta om kostnaderna för en serviceåtgärd är försvarliga i ett helhetssammanhang.
 

CapnZapp

Member
Tycker ändå inte inte skattemedel ska gå till att subventionera servering ombord när det finns goda möjligheter att köpa med sig något innan man stiger på från de allra flesta stationer längs sträckan.

Vill man absolut ha tillgång till servering finns ju SJ som alternativ.
Om serveringen inte bär sig (dvs den subventioneras) håller jag med.

Man kan t.o.m. argumentera för att systemet skulle konkurrera med sig själv i och med ombord servering; Jernhusen hyr ju ut till Pressbyrån, Subway et al och skulle indirekt (jag förstår att Jernhusen och Skånetrafiken är olika entiteter) konkurrera med "sig själv".

Personligen tror jag dock mer på att utbudet var mediokert och de tog bort en tjänst alltför få var intresserade av.

Hade det gjorts en helhjärtad satsning exempelvis med trevlig (dvs ej plastig) bistrovagn med rättigheter hade det varit en annan sak. Men det är väl otänkbart i landet Sverige.
 
Vi kan ju konstatera att på den gamla goda tid som ibland efterlyses av somliga, då man tydligen hade porslinstallrikar och vita dukar och riktigt restauranglagad mat ombord etc, så var det en ganska liten andel av alla resandetåg som gick som faktiskt hade dessa underbara vagnar. Så att det saknas servering och försäljning i vår tids motsvarigheter till äldre tiders långväga vanliga persontåg är nog inte så oerhört konstigt. (Jag håller alltså med fullständigt.)
Men på de mer långtgående linjerna. Och Stockholm-Malmö räknas väl dit ,fanns det så gott som alltid någon serveringsvagn. Undantag nattåg utan dagsträcka. 1972 hade SJ 107 vagnar med R i litterat och det gick också några norska vagnar på svensk sträcka. Utöver det hade vanligen X9,X5 X8,och TGOJ X-tåg någon form av servering och på Inlandsbanan fanns de väljända uppehållen i Hackås och Ulriksfors.
 

Anders

Member
Men på de mer långtgående linjerna. Och Stockholm-Malmö räknas väl dit ,fanns det så gott som alltid någon serveringsvagn. Undantag nattåg utan dagsträcka. 1972 hade SJ 107 vagnar med R i litterat och det gick också några norska vagnar på svensk sträcka. Utöver det hade vanligen X9,X5 X8,och TGOJ X-tåg någon form av servering och på Inlandsbanan fanns de väljända uppehållen i Hackås och Ulriksfors.
Nejdå, SJ InterCity är utan servering, det går på dagen även om tåget råkar vara nattsvart.
 

Ulf Broman

Senior member
Nejdå, SJ InterCity är utan servering, det går på dagen även om tåget råkar vara nattsvart.
Du pratar om nutid, medan Lennart talade om "på den gamla goda tid".
Då gick det väl någon servering i de tåg Stockholm-Malmö som gick hela sträckan, men man kan invända att dels var det ett fåtal tåg (om vi talar tidigt 1960-tal) som gick hela vägen, dels fanns ju en hel del tåg på sträckan som inte gick hela vägen och som inte hade servering.
 

Mattias Jansson

Admin
Staff member
Men på de mer långtgående linjerna. Och Stockholm-Malmö räknas väl dit ,fanns det så gott som alltid någon serveringsvagn. Undantag nattåg utan dagsträcka. 1972 hade SJ 107 vagnar med R i litterat och det gick också några norska vagnar på svensk sträcka. Utöver det hade vanligen X9,X5 X8,och TGOJ X-tåg någon form av servering och på Inlandsbanan fanns de väljända uppehållen i Hackås och Ulriksfors.
Ja om du håller dig till den tidsepoken, men går du något decennium ytterligare tillbaka så ser du inte alls den tätheten.
 

CapnZapp

Member
Ja om du håller dig till den tidsepoken, men går du något decennium ytterligare tillbaka så ser du inte alls den tätheten.
Nja, just det argumentet kan ju dras in absurdum: "före 1850 ser du inte alls den tätheten"

Om vi nu accepterar att det 1972 fanns en betydande restaurangservering räcker det väl med att konstatera att det är 1972 som avses med "den gamla goda tiden"?

Hur gärna vi än vill undvika det får vi acceptera att dagens situation är betydligt sämre än då, samt att "Sverige har kunnat det förr, så Sverge kan det igen."

Malmö/Helsingborg - Göteborg måste ju ändå anses vara en tillräckligt lång och betydelsefull sträcka för att rättfärdiga att förslag om servering alls kommer på tal. Oavsett om man tar upp forna förhållanden eller ej.

Sedan att Skånetrafiken prioriterar en funktionell tjänst över en flärdfull sådan är en annan sak...

Vänligen
 

mattias c

Senior member
Nja, just det argumentet kan ju dras in absurdum: "före 1850 ser du inte alls den tätheten"

Om vi nu accepterar att det 1972 fanns en betydande restaurangservering räcker det väl med att konstatera att det är 1972 som avses med "den gamla goda tiden"?
Men det behöver rent krasst inte innebära att det var "bättre" då.

Gick denna servering med förlust? Om ja, det är inte självklart att detta var det bästa sättet att använda tillgängliga resurser på.

Om den gick med vinst, beror det på att lönekostnaderna var lägre (relativt sätt) än idag?
Eller hade de som åkte tåg större köpkraft än idag?
Eller fanns det färre alternativ (såsom hämtmat kring stationerna) att då så man hade inte många andra val än att äta i restaurangvagnen?

Min poäng är att ekvationen är mer komplex än att "vi var ett rikare land som hade råd med resturangvagnar men idag har vi det inte"
 

Gano

Member
Malmö/Helsingborg - Göteborg måste ju ändå anses vara en tillräckligt lång och betydelsefull sträcka för att rättfärdiga att förslag om servering alls kommer på tal. Oavsett om man tar upp forna förhållanden eller ej.

Sedan att Skånetrafiken prioriterar en funktionell tjänst över en flärdfull sådan är en annan sak...
Visst var det så att serveringen försvann i samband med Covid?

Annars instämmer jag i att det bör finnas någon slags servering, även om jag inte tror att en ambulerande vagn är det mest optimala, med tanke på hur ofta tågen är knökfulla även norr om Helsingborg. Istället hade jag nog föredragit en välfylld automat med lättare snacks och drickor samt en kaffeautomat. Då får man iallafall sig något att dricka, vilket man ofta klarar sig ett tag på.
 

Mattias Jansson

Admin
Staff member
"...får vi acceptera att dagens situation är betydligt sämre än då..."
Det är en sak som du hävdar, och det har du all rätt att hävda, men gör inte den saken till något slags en gång för alla fastslaget faktum. Det kan mycket väl finnas folk både i järnvägsentusiasternas kretsar och bland resenärer i stort som inte ser saken riktigt på samma sätt.
 

Herrolsson

Active member
Jag har rest på VKB sedan 2010 och den ambulerande serveringen på Öresundstågen var alltid besvärlig. Var den ens med på tåget så var utbudet rätt dåligt. Med dåligt så menar jag både utplockat och låg kvalitet på varorna. Någon tråkig smörgås i en plastförpackning var inte mycket till mat och kaffet, ja det var väl inte jättegott direkt.

Skulle alla planeter faktiskt stå i rad och att både vagnen var med och det fanns något att köpa så var det kortmaskinen som krånglade.

Jag blev nog mest stressad och det enda man såg av den stackars försäljaren var när hen sprang med rampen fram och tillbaka medan vagnen stod i vägen.
 

Erik Andersson

New member
Hur mycket längre tid tog långväga tågresor på 1970-talet? När det inte längre är ett dagsprojekt att åka mellan stockholm och göteborg eller restiden mellan göteborg och malmö är lika lång som mellan förmiddagsfikat och lunchen så blir det mindre intressant att äta och dricka på tåget.
 

mattias c

Senior member
Hur mycket längre tid tog långväga tågresor på 1970-talet? När det inte längre är ett dagsprojekt att åka mellan stockholm och göteborg eller restiden mellan göteborg och malmö är lika lång som mellan förmiddagsfikat och lunchen så blir det mindre intressant att äta och dricka på tåget.
Visst är det så, när jag själv reser på VKB går jag på i Landskrona efter frukost och framme i Göteborg är det lagom med en kaffe innan men ger sig ut på stan eller vad man nu ska göra i Göteborg. Och hemresan brukar ske med 20.40 tåget så då har jag redan ätit middag.

Eventuella inköp i en servering för min del skulle inskränka sig till någon dricka eller kaffe och det är inget man kan driva affär på.
 
Nja, just det argumentet kan ju dras in absurdum: "före 1850 ser du inte alls den tätheten"

Om vi nu accepterar att det 1972 fanns en betydande restaurangservering räcker det väl med att konstatera att det är 1972 som avses med "den gamla goda tiden"?

Hur gärna vi än vill undvika det får vi acceptera att dagens situation är betydligt sämre än då, samt att "Sverige har kunnat det förr, så Sverge kan det igen."

Malmö/Helsingborg - Göteborg måste ju ändå anses vara en tillräckligt lång och betydelsefull sträcka för att rättfärdiga att förslag om servering alls kommer på tal. Oavsett om man tar upp forna förhållanden eller ej.

Sedan att Skånetrafiken prioriterar en funktionell tjänst över en flärdfull sådan är en annan sak...

Vänligen
Att jag nämnde just 1972 var för att då kom den första SPM-boken med uppgifter om landets person och motorvagnar. I samma bok kan man också läsa ut att SJ hade 270 spv och liggvagnar så resmönstret var lite annorlunda då för 50 år sedan .
 
Hur mycket längre tid tog långväga tågresor på 1970-talet? När det inte längre är ett dagsprojekt att åka mellan stockholm och göteborg eller restiden mellan göteborg och malmö är lika lång som mellan förmiddagsfikat och lunchen så blir det mindre intressant att äta och dricka på tåget.
6 timmar ungefär för Malmö-Stockholm mot ca 4 i dag för X2000.
 

/jes

Member
När jag började arbeta på TR och restaurangvagnarna år 1971-1972 fanns "riktiga" restaurangvagnar med mat lagades ombord endast på sträckorna Stockholm-Malmö/Helsingborg och Stockholm-Göteborg. Vita dukar och porslin var borta redan då. Riktiga bestick och vinglas.

  • Från matsedeln kunde man välja soppa, oxsvans, champinjon, kyckling (Heinz på portionsburk som värmdes på spisen)
  • Kötträtt (lagades ombord), biffstek, rumpstek, oxfilé på fredagar
  • Fiskrätt (lagades ombord), rödspätta, lax, sjötunga
  • Husmanskost, tillagad i centralköket i Stockholm eller av extern leverantör, t ex köttbullar, pannbiff
  • Dessert, päron med chokladsås, toscatårta, glass (förvarades i box med kolsyreis)
  • Ostbricka, mycket populär med rödvin och gästerna satt länge, drack vin och rökte (vi sålde tobak på den tiden)
  • Vin och starkvin
Det fanns till exempel bara en varmrätt att välja inom varje kategori per dag. Det fanns reservmat i händelse av slutförsäljning, R-boxen, som tack vare den nya vacuum-tekniken kunde hänga med några vändor. Boxen innehöll en biffrad och portionspåsar med köttbullar och sås.

Ordinarie restaurangvagnar var R3 och R1 (två rum och kök), R4 och R5(gasol) reserv. R1 gick även på till exempel Sundsvall men då med obemannat kök och färdigmat värmdes i mikrovågsugnar. Plingmat som personalen kallade rätterna. Även RB1-RB3 hade plingmat.

R1 och R3 hade luftkonditionering och tobaksrök var inte ett jätteproblem men i RB-vagnarna rådde ibland rena Lützen-dimman. Min uppfattning var att rökande gäster var bättre kunder, dvs konsumerade mer. När rökförbud i R-vagnarna infördes någon i mitten på 70-talet sjönk också försäljningen. När jag sedan reste för egen del (frikort) bokade jag alltid 1 klass rökkupé för att det var garanterat färre resenärer, ofta var man ensam förutom någon tillfällig besökare som ville röka. Nej, jag har själv aldrig rökt!

Jag bifogar en prislista och en sommarmeny som var anpassad för sommarresenärer. Fläskkotlett skulle aldrig ha serverats på Skåningen vintertid.

TR-prislista



TR-sommarmeny
 
Top